torsdag 27 december 2012

Vildsvins borst eller boar bristles. Färga

Jag tänker visa hur jag gör iordning ett helt vildsvins skinn till färdigt flugbindnings material. Det är ju själva borsten och underullen vi använder när vi ska binda flugor. här är några exempel på flugor som jag bundit med boar bristles eller vildsvinsborst.
Piglet Shrimp Davie McPhail style och min Peacock piglet
Själva knäppandet och slakten av vildsvinet överlåter jag till en god vän som är jägare. Jag har fått hem ett helt skinn som ser ut så här. Känsliga personer kan ju sluta läsa här....
Vildsvin (sus scrofa)
Ni andra ska få se hur jag gör. Det är ganska mycket arbete och en hel del olika moment man bör göra för att få ett bra resultat.

Den bästa biten sitter ofta från raggen i nacken och ner över vildsvinets skinkor. 
Jag vill helst finna borst som är mörka i stammen och ljusare ut i spetsarna som ska vara lite kluvna. Det är upp till var och en att kika på sitt skinn efter de bästa delarna.

Jag skär först ut remsor av skinnet cirka tio centimeter breda. Jag är noga med att raggen inte delas i mitten på längden.




Använd en vass kniv och skär alltid på skinnsidan så slipper du skära av en massa borst/päls i onödan.
Nästa moment är lite kladdigt och kan verka lite äckligt för den som är lite "krackelmagad". Man måste skära och skrapa bort allt fett på skinnsidan, annars blir inte slutresultatet roligt att handskas med.
Så här ska det se ut när du är färdig
 
När jag har gjort färdigt de skinnbitar jag ska ta vara på så ska de rengöras ordentligt, de brukar nämligen vara ganska fulla med grus, jord och barr. Jag spolar först av skinnet med ljummet vatten, sen champonerar jag med nåt champ
o eller liknande som luktar lite gott. och gnuggar ordentligt.
Skölj rent i en spann eller liknande, så att grus och liknande kan falla ur skinnets underull som är ganska kraftigt.
Nu brukar jag spänna upp skinnet på en ställning som jag tillverkat av 6 brädor. 2 ben och 4 tvärslåar. Jag fäster skinnet med hjälp av en häftpistol.

När detta är gjort så har jag ett moment kvar innan jag kan ta igen mej, nämligen Formalin eller Formaldehyd.
Detta penslar jag skinnsidan med för att förhindra att skinnet ska börja ruttna och lukta nåt alldeles förfärligt. OBSERVERA! att Formalin är giftigt och ska endast påföras skinnet i väl ventilerat utrymme eller allra helst utomhus! Jag låter det stå utomhus nåt dygn under tak innan jag tar in hela ställningen i garaget där det får stå och torka i ca en vecka innan jag gör nåt mer med skinnet.
När skinnet är torrt så har det mörknat en aning och blivit styvt som papp. (notera att där finns lite fettrester kvar, de tar vi hand om lite senare)
Nu kan man dela skinnet genom att skära med en vass kniv på skinnsidan. 



När jag har skurit och delat hela skinnet så tvättar jag bitarna ordentligt en gång till i hett vatten och diskmedel för att avlägsna så mycket fett som möjligt från skinnet och borsten.





Färga:
Så här gjorde jag:

En glas cylinder med ca 8 deciliter vatten på spisen full värme tillsätt ca 1 matsked salt


 Vid ca 60 grader Celsius tillsätter jag i det här fallet ca 1/2 tesked färgpulver Fiery Brown

Lägger i bitarna jag ska färga (olika tid för olika färger och nyanser) tillsätter ca 1/2 deciliter ättiksprit för att fixera färgen
När jag tycker att bitarna fått rätt färg så tar jag upp dom och lägger de i kallt vatten och sköljer väl flera gånger. Låt bitarna torka väl på tidningspapper nåt eller några dygn innan du packar ner dom.

Här kan du se några bitar av mitt färgade material:
Yellow
Sunburst
Fiery Brown
Orange
Red
Olive
Blue
Highland Green
Purple
Black

Jag har även en del borst färgade i lite mjukare färger, till exempel sand, ginger, coral och dun. Borst som blir fina som antenner/känselspröt till räkor.

De varierar oerhört i längd och grovlek. Underullen blir ju också användbart, som riktigt fin dubbing.



Jag har ett begränsat överskott med vilsvins borst som jag kan sälja. Skicka ett mejl vid intresse!

Vi hörs.

söndag 2 december 2012

Fiskesäsongen är över i våra klubbsjöar för i år

Iskalla båtar
Vi bestämde tidigare i veckan att båtarna skulle upp idag. Med facit i hand så kan man inte annat än konstatera att det var inte en dag för tidigt. Båtarna var fastfrusna med några centimeter is runt om, nån  dag till i kylan skulle kunnat betyda stora problem att få loss dom ur vattnet. Isen har lagt sej fort i år. Vi blev så överrumplade att ett par av oss hade tagit spöna med oss för att försöka ta en sista fisk INNAN isen lägger sej, men de kom som sagt inte till användning idag.
Jonas Karlsson, Izedor Andersson, Patrik Wackhammar, Tony Sjöblom och Jag
Vi drog upp båtarna ur isen och vände dom upp och ner över några syllar, medans en båt fick bli liggandes på en brygga om kylan inte skulle hålla i sej och isen går upp igen, då blir det ganska enkelt att lägga ner en båt i vattnet för den som skulle vilja fiska på nytt.
Båtar i vintervila
För min egen del känns det ändå som att vintern är här och detta fisket får vara tills dess att våren infinner sej. Säsongen 2012 har varit kall lång och riktigt fin, med bra fiske och fina dagar.
 
Nu kan jag koncentrera mej på lite landlaxfiske och flugbindning/spöbyggnad i vinter.
 
Vi hörs.

söndag 25 november 2012

Svinkallt höstfiske i klubbsjön

Jag körde upp en sväng till vårt öring och regnbågsvatten för att se om fisken var på hugget idag.. Kallt och rejält blåsigt var det och precis som väntat, helt folktomt. Det är bara idioter som ror ut på sjön i sånt jäkla väder tänkte jag. Men när jag väl rott tvärs över sjön och ankrat båten i lä bakom en skogsbeklädd kulle så blev det ganska behagligt en stund. Jag fiskade med en ganska liten svart Klinkhammer i väntan på att fisken ska visa sej i ytan. Men efter över en timmes väntan och inte ett enda vak så ger jag mej och byter taktik. Jag binder på en förtyngd streamer, ett ess i rockärmen när jag vill vara säker på att få fisk. En förtyngd streamer storlek #8 en >VS< ut med linan och låt flugan sjunka en stund för att sedan twista hem den sakta förhoppningsvis ganska nära botten där det kanske står en stor fisk och trugar. Jag nöter några kast men inget händer. Då testar jag med lite mer fart, ut med flugan och ta hem den snabbare. Inte ett nafsande, okej ut igen och låt den sjunka riktigt länge och hem snabbt med linan. Äntligen! Där sitter den! En fin öring på dryga kilot gjorde att värmen kom tillbaka i fingrarna och själen. Nu fick det räcka för idag. Jag packade ihop och for hem. 

Vi hörs.

söndag 18 november 2012

Det blir inte alltid som man tänkt

Jag bestämde mej som hastigast trots det grådassiga vädret att ta en sväng till klubbsjön, för att försöka få hem nåt att lägga i stekpannan. Jag plockade bara fram det som jag tyckte var det allra viktigaste för lite höstfiske efter öring och regnbåge i stilla vatten. Två spön. Ett som redan var riggat med en rulle med sjunklina, och det andra plus en rulle med flytlina. några askar med flugor, kniven, håven och västen. När jag kommer upp till sjön så ser jag att jag blir själv. Inte så konstigt kanske med tanke på att det är så grådisigt så det faller små droppar hela tiden, och är ganska kallt.
Hög luftfuktighet
 
Som om det inte var nog med att vädret är kass, så upptäcker jag när jag packar ur bilen att jag glömt rullen med flytlinan. Skit oxå! Då lär det ju inte bli nåt torrflugefiske på vakande fisk idag. Nu känns inte det som ett problem, för jag ser inte ett enda vak den första timmen ändå. Då gör det ju inte så mycket.
 
Jag binder på en väl impregnerad marabou muddler (ljust rådjur och orange marabou, guldfärgad kropp) på en ganska kort tafs (ca en meter) detta får fungera på samma sätt som en boobie flugas flytande ögon. Jag rullar av nästan hela fluglinan från rullen för att sträcka den mellan armarna så gott det går för att den inte ska lägga sej som en hoprullad telefonsladd på båtens durk. Nu är det dags att börja fiska äntligen! Jag kastar ut linan så långt jag kan och låter linan sjunka mot botten, där linan lägger sej tillrätta.innan jag börjar handtwista hem flugan sakta strax ovanför botten. Det händer ingenting på en lång stund, och många kast. Jag flyttar mej mot sjöns norra ände och försöker igen och då äntligen får jag napp. Ett försiktigt nafsande som är svårt att känna med en lina som släpar mot botten, men fisken sitter.
Slips
En ganska slank fisk en regnbåge som trots allt får följa med hem. Nu ror jag vidare över halva sjön för att kolla om utloppets "munk" behöver tömmas/rensas från löv. (ett galler som hindrar fisken från att följa bäcken ur sjön) Det satt inte mycket skräp där, det var bra. Nu kör jag ett pass till innan det börjar mörkna. Jag lägger båten en bit från en stenrevel som brukar hålla fisk, när jag helt plötsligt får se en fisk som sakta och makligt häver sej i ytan flera gånger. Stora  härliga vak där hela ryggfenan och stjärten välver över i vattnet. Och vad ska jag göra med mina grejer för att ha en chans överhuvudtaget på en fisk i ytan??? Jag hivar iväg ett kort kast bara precis bortanför fisken och "tokrycker" hem flugan i vattenytan med högt hållet spö. Pang! Den sitter. Va gott. Jag trodde att jag var chanslös mot den fisken med sjunklina. Kul när man har fel ibland. Den här gången blev det en fin öring på ca 6 hekto.
 
Nu går det en stund igen utan att det händer nåt, när jag återigen får se en fisk som vakar ganska nära båten. Skillnaden nu är att jag har lång lina ute och flugan på botten, så jag har mycket som ska dras hem innan jag kan kasta om på nytt efter fisken som precis visat sej. När flugan och tafsen börjar närma sej båten och jag precis ska dra upp för att påbörja ett nytt kast så ser jag en fisk som precis ska kasta sej över min muddler. Jag hinner inte stanna upp min spö rörelse, utan jag drar flugan ur munnen på fisken. Skit också, det var nog min sista chans för idag tänkte jag. Ett nytt kast iallafall precis som förra gången stax bortanför där den vakade och sen hem "tokfort" i ytan. Pang! En gång till. Den sitter den här också. Lite större fisk är det med på dryga kilot. Kul med en sån avslutning på dagen. Jag har fyllt dagskvoten.
Tre "bonkade" firrar
Nu återstår lite vägning, mätning, rensning av fisk och städning av båten innan hemgång. Jag hade tänkt dra upp ett par av båtarna också, men det får vara till en annan gång.
 
En klubbkamrat har kommit medans jag var ute, Kent blir kvar när jag åker hem. Hoppas han får lika bra fiske som jag haft. Han är där ute nånstans, jag lovar...
 
Vi hörs.

fredag 2 november 2012

The Flyhook Filler

Jag dog en aning, och hamnade i flugbindarhimlen! Mats-Ola Matsson öppnade dörrarna till paradiset i Varberg, där han har sitt lager/butik. Idel gammalt vintage av flugbindar karaktär. Fjädrar, krokar i mängder. Ett helt fantastiskt bamselager med bland annat hederligt gammalt "Gossamer"silke i alla möjliga kulörer. Vingpennor, vingar och hela fågelskinn plus massor av dunderfina nackar i alla möjliga nyanser. Både färgat och naturellt. Kort sagt ett gigantiskt utbud av "gammalt hederligt flugbindarmaterial"!
Det saknades inte nåt i den "moderna" flugbindarläran heller för den delen. Ett jättestort sortiment med Krystal flash och Flashabou för billig penning, och kanonfin foam i flera kulörer. (En brunspräcklig killer till nattsländevingar bland annat.)
Tony letar -lågpriser-
Det är inte svårt att fylla en kundkorg (spann) hos Mats-Ola
Här ser vi Janne hålla sej i disken när Mats-Ola går igenom räkenskaperna och serverar notan.
Massor med fina laxflugor. Här lite fina" Low water flugor"

Tur att Mats-Ola har koll på vad som finns i alla lådor och spänner.


Laxkrok i drivor
Lite modernt förpackningsmaterial (Plastpåsar)
Gott och blandat
Att fylla en kasse med flugbindargodis var en enkel match!
 
 
Du hittar Mats-Ola och The Flyhook Filler utanför Varberg
 
kolla länken här > The Flyhook Filler<
 
Vi hörs.
 
 

söndag 28 oktober 2012

Det börjar bli kallt nu

Jag tog en sväng upp till klubbsjön i eftermiddag efter att jag kommit hem från ett bröllop som jag och frugan varit bjudna på i helgen. Kallt och bistert men helt vindstilla. Jag såg bara nåt enstaka vak på ytan medans jag tacklade ett spö. Undrar vad dom tar tänker jag. Det är nog fjädermygg eller nåt. Jag bestämde mej ändå för att gå ner på djupet när aktiviteten var så låg. Jag riggade med sjunklina och Boobie fluga -VS- (bindbeskrivning >VS< här)
VS Boobie
 
Jag ror ut med ekan jag sitter i mitt på sjön och lägger ut ett kast och väntar lite otåligt på att linan ska sjunka och dra ner flugan under vattnet. Jag börjar ta hem lina långt innan den lagt sej tillrätta på botten, och precis när flugan lämnar ytan så virvlar det till och den försvinner i ett huj. Nu blir det bråttom! löslina i mängd ligger ute och inte nog med det, den ligger ju halvsjunken  också. Hiva o dra i linan för att försöka få kontakt med fisken och bara hoppas att den krokat sej själv.
yesss den sitter! En riktigt pigg och fin regnbåge på ett knappt kilo får åka med hem.

Ett nytt kast. Denna gången väntar jag tills linan får lägga sej tillrätta på botten innan jag börjar "hand twista" hem linan sakta. Och döm om min förvåning när det börjar surra och leva i linan igen, två kast två firrar! detta kan inte vara sant. Nu känner man inte hur kallt det är längre. Snabbt in med linan och kolla hur kroken sitter. Den var enkel att kroka av för den var fint krokad i mungipan.En sån drömstart på fisket, men sen händer det inte så mycket mer på en lång stund så då bestämmer jag mej för att ro bort till sjöns utlopp för att kolla gallret (en munk) som sitter där för att hålla fisken inne i sjön.


Den brukar bli igentäppt av löv på hösten som gör att vatten nivån blir onödigt hög. Men den var nästan helt ren. Jag blev glatt överaskad. Ut igen och kolla om jag har nåt mer fiskeflyt innan solen går ner, vilket förövrigt blir lite tidigare än vanligt. Eftersom vi ställde tillbaka klockan i natt. Först fiskar jag i kanten av en djuphåla, men det händer ingenting på flera kast. Då bestämmer jag mej för att ro tillbaka till där jag började dagens fiske. Inget på första, inget på andra men på tredje kastet smäller det. Återigen en regnbåge i samma fina skick som de första. kanske en aning större än den som ligger i båten, men den får också simma tillbaka. Nu är det dags för hemgång innan solen trillar ner i backen. Det börjar bli snorkallt, vattnet som inte var helt öst i båten börjar frysa till is. Summering: tre fiskar på två intensiva, men meditativa timmars fiske.

Vi hörs.

tisdag 16 oktober 2012

Flugbindning med klubbkamraterna från GSK

Vi har börjat med höstens och vinterns gemensamma flugbindarträffar i klubbens regi efter sommaruppehållet. Det brukar bli mycket snack och lite verkstad. Men idag var vi inte så många på plats. (5pers) Då fick man lite gjort.
Hans van Klinken´s Klinkhamer
Några Klinkhamers och ett par Rackelhanar fick det bli i kväll. Det går ju åt några såna när fisken är på hugget, så flugaskarna behöver ständigt påfyllning.
Kenneth Boström´s Rackelhane
 
Det är rätt trevligt att sitta så här med ett gäng fisketokiga gubbar och som idag, nån kärring och ljuga om fiske som varit och sånt som kommer framöver.
Höstflugor som funkar fint i stilla vatten (sjö) Lite mörka och ljusa Klinkhammers i olika storlekar och  Rackelhanen, en nattslända här i grått och brunt. En fluga som lämnar ett "suddigt" avtryck på vattenytan. Om du stripar den försiktigt över vattenytan så den bildar en liten plog, så ser det nästan ut som en naturligt vibrerande nattslända som precis brutit sej ur pupphuden vid vattenytan och försöker göra vingarna flygfärdiga. Dessa ska fiskas med i höst. Ett knippe flugor för en heldag vid sjön.
 
Vi hörs.

söndag 30 september 2012

Europa tolva "UB Style"

Jag hade en tanke som jag ältade lite i huvudet igår. Och i morse när jag vaknade så var det nog det första jag kom att tänka på igen. En Europea-12 med cdc hackel borde ju flyta högt och bra, och samtidigt ge ett bra avtryck i vattenytan.
E-12 cdc

 
E-12 cdc foam body
 
Jag snurrade ihop en liten bunt och tog en sväng till klubbsjön. Det här måste ju testas på riktigt.
Det blåste konstant över trädtopparna så att det bildades riktiga vindstråk med löv längs med ena strandkanten. Där kunde jag se enstaka försiktiga vak mellan löven med jämna mellanrum. Det måste ju betyda att där finns nåt ätbart iallafall. Hur i hela helskotta ska fisken kunna se min fluga bland allt detta bråtet som flyter på ytan?
Här får jag nog hålla huvudet kallt och vänta in en fisk som patrullerar längs med kanten och stripa hem linan så fisken blir uppmärksam på just min fluga bland alla löven, när jag tror att fisken är på väg åt mitt håll. Håll i hatten, en fisk på ingående. Allt gick precis som skrivet i instruktionsboken. Fisken vakade ca två meter från min fluga, jag samlade in löslinan och gjorde ett försiktigt ryck som fick flugan att stripa en aning och skapa en liten plog på vattenytan -SLURP sa det när flugan försvann i en fin virvel bland löven. och jisses vilken fart det blev på den firren! han drog ut hela fluglinan från rullen och kom upp till ytan och visade sej, sen tog han en del av backingen med innan jag fick lov att börja veva hem lina igen. En rejäl rusning till och sen fick han landa i min håv. En fisk som fick följa med hem denna gången. Ett kilo ren dynamit! kolla in dessa fantastiskt hela och fina fenor.
En liten stund senare ser jag en fisk som vakar ganska nära mej som jag försöker fiska på direkt bredvid vakringarna. jag fick dit flugan bara några sekunder efter att den var uppe första gången, och den smäller på direkt. Jag fightar denna fisken ganska hårt eftersom jag ändå inte tänkt ta hem mer fisk idag. Den här gången var det en öring i samma fina storlek och kondition. -Okej, E-12 cdc UB style: Check!
 
Vi hörs.

lördag 29 september 2012

Sista helgen innan Fredning

Havsöringen fredas runt större delen av Sveriges kuster under vintern. På västkusten löper fristen ut den sista september. Jag fick frågan av min fru om jag ville följa med henne till Halmstad för att hälsa på sonen och hans tiks valpkull innan den blir såld. >VALPAR< Självklart vill jag det, men bara om flugspöt får följa med. Kanske att det blir en stund över för lite fiske. Så fick det bli, frun förbarmade sej över mej och tog med våra hundar ut till Laxvik strax söder om Halmstad. Jag tror hon ångrade sej efter en stund.
 
Det blåste en aning idag! Det fick bli flugfiske i bakkast.
 
Jag brydde mej inte ens om att byta om till vadare när jag var på det klara med hur mycket det blåste. Men en stunds svingande fick det bli trots att vattnet såg ut som kakao. Fick jag nån fisk? Nope! men massor av frisk luft blev det.
 
Vi hörs.

söndag 9 september 2012

En dag vid klubbsjön

Idag tog jag en sväng till den största av klubbens tre sjöar för en stunds fiske. Jag käkade en sen frukost och därefter hade jag laddat termosen för några timmars fiske. Döm om min förvåning när jag upptäckte att jag glömt termosen -igen- ! Tur att vi har nya moderna sociala medier (Facebook) där jag beklagade mej lite. Min gode vän och fiskepolare Jan Isendahl hörde mitt nödrop, och talade om att han också ska upp till sjön. -Ska jag ta med kaffe så det räcker till dej med? frågade han. Skiter björnen i skogen? Janne, du är en räddare i nöden. Tack för bullarna föresten!
Jan Isendahl
Det blev flera timmars trevligt fiske ihop med Janne. Gott om fisk i sjön som var vakvillig. Fisken varierade i storlek, de flesta ganska små. Men dock nån som klev över kilot. En som var såpass att jag tänkte den här får nog komma med hem när du landat i håven. Den läste nog mina tankar, för han bestämde sej för att kliva av precis vid relingen. Snopet, men det gör absolut ingenting. 
Vi hade inte tråkigt många minuter, fisket fungerade nästan precis enligt bruksanvisningen. Skapligt med vak, bra med hugg och mycket drillning blev det. Janne tog med en fisk hem och jag stod över. Sent på eftermiddagen fick vi sällskap av Gunnar och Maggan som också ville pröva lyckan idag. Jag drog upp ankaret och rodde in till land och släppte av Janne som skulle köra hemåt och passade också på att tigga till mej en kopp kaffe av Gunnar innan jag tog ett sista pass ensam i båten. Vi fiskade i par jag och Gunnar med båtarna en bit ifrån varann. Då kan man småprata med varann och peppa varandra lite.

 
Hallå Gunnar!! Det vakar! -bakom dej! -Vid sidan av dej och framför!!
Det är lätt att sitta vid sidan av och tro att man är världsmästare. Men Gunnar fick drilla fisk han med.
 
Jag hissade upp ankaret och tänkte att jag driver mot båtplatsen så sakteliga och fiskar av en längre sträcka innan jag slutar för dagen. Då ringer Eddie en av mina söner och vill prata lite allmänt. Efter en stund upptäcker jag att armarna inte räcker till riktigt. Telefon i ena handen, spöt och lite enhandskastande i den andra. Då ser jag att jag är på väg att driva på några stenar vid en udde. Jag säger till Eddie at vi kanske ska ta och avsluta nu, för det börjar bli mycket nu. Haha säger Eddie, tänk om du skulle få napp också! Vi säger hejdå och jag lägger ifrån mej telefonen. En sekund senare smäller det på en fisk som tar lina. Ett par rejäla rusningar senare så tackar jag firren för en god match och släpper hem honom med ett léende. Han fick rätt pojken.
 
Dagens resultat:
En fluga: Hans van Klinken´s Klinkhammer #16
8 regnbågar

 
och Janne tog också ett gäng bågar på några olika flugor.
 
 
Vi hörs.