söndag 30 september 2012

Europa tolva "UB Style"

Jag hade en tanke som jag ältade lite i huvudet igår. Och i morse när jag vaknade så var det nog det första jag kom att tänka på igen. En Europea-12 med cdc hackel borde ju flyta högt och bra, och samtidigt ge ett bra avtryck i vattenytan.
E-12 cdc

 
E-12 cdc foam body
 
Jag snurrade ihop en liten bunt och tog en sväng till klubbsjön. Det här måste ju testas på riktigt.
Det blåste konstant över trädtopparna så att det bildades riktiga vindstråk med löv längs med ena strandkanten. Där kunde jag se enstaka försiktiga vak mellan löven med jämna mellanrum. Det måste ju betyda att där finns nåt ätbart iallafall. Hur i hela helskotta ska fisken kunna se min fluga bland allt detta bråtet som flyter på ytan?
Här får jag nog hålla huvudet kallt och vänta in en fisk som patrullerar längs med kanten och stripa hem linan så fisken blir uppmärksam på just min fluga bland alla löven, när jag tror att fisken är på väg åt mitt håll. Håll i hatten, en fisk på ingående. Allt gick precis som skrivet i instruktionsboken. Fisken vakade ca två meter från min fluga, jag samlade in löslinan och gjorde ett försiktigt ryck som fick flugan att stripa en aning och skapa en liten plog på vattenytan -SLURP sa det när flugan försvann i en fin virvel bland löven. och jisses vilken fart det blev på den firren! han drog ut hela fluglinan från rullen och kom upp till ytan och visade sej, sen tog han en del av backingen med innan jag fick lov att börja veva hem lina igen. En rejäl rusning till och sen fick han landa i min håv. En fisk som fick följa med hem denna gången. Ett kilo ren dynamit! kolla in dessa fantastiskt hela och fina fenor.
En liten stund senare ser jag en fisk som vakar ganska nära mej som jag försöker fiska på direkt bredvid vakringarna. jag fick dit flugan bara några sekunder efter att den var uppe första gången, och den smäller på direkt. Jag fightar denna fisken ganska hårt eftersom jag ändå inte tänkt ta hem mer fisk idag. Den här gången var det en öring i samma fina storlek och kondition. -Okej, E-12 cdc UB style: Check!
 
Vi hörs.

lördag 29 september 2012

Sista helgen innan Fredning

Havsöringen fredas runt större delen av Sveriges kuster under vintern. På västkusten löper fristen ut den sista september. Jag fick frågan av min fru om jag ville följa med henne till Halmstad för att hälsa på sonen och hans tiks valpkull innan den blir såld. >VALPAR< Självklart vill jag det, men bara om flugspöt får följa med. Kanske att det blir en stund över för lite fiske. Så fick det bli, frun förbarmade sej över mej och tog med våra hundar ut till Laxvik strax söder om Halmstad. Jag tror hon ångrade sej efter en stund.
video
 
Det blåste en aning idag! Det fick bli flugfiske i bakkast.
 
Jag brydde mej inte ens om att byta om till vadare när jag var på det klara med hur mycket det blåste. Men en stunds svingande fick det bli trots att vattnet såg ut som kakao. Fick jag nån fisk? Nope! men massor av frisk luft blev det.
 
Vi hörs.

söndag 9 september 2012

En dag vid klubbsjön

Idag tog jag en sväng till den största av klubbens tre sjöar för en stunds fiske. Jag käkade en sen frukost och därefter hade jag laddat termosen för några timmars fiske. Döm om min förvåning när jag upptäckte att jag glömt termosen -igen- ! Tur att vi har nya moderna sociala medier (Facebook) där jag beklagade mej lite. Min gode vän och fiskepolare Jan Isendahl hörde mitt nödrop, och talade om att han också ska upp till sjön. -Ska jag ta med kaffe så det räcker till dej med? frågade han. Skiter björnen i skogen? Janne, du är en räddare i nöden. Tack för bullarna föresten!
Jan Isendahl
Det blev flera timmars trevligt fiske ihop med Janne. Gott om fisk i sjön som var vakvillig. Fisken varierade i storlek, de flesta ganska små. Men dock nån som klev över kilot. En som var såpass att jag tänkte den här får nog komma med hem när du landat i håven. Den läste nog mina tankar, för han bestämde sej för att kliva av precis vid relingen. Snopet, men det gör absolut ingenting. 
Vi hade inte tråkigt många minuter, fisket fungerade nästan precis enligt bruksanvisningen. Skapligt med vak, bra med hugg och mycket drillning blev det. Janne tog med en fisk hem och jag stod över. Sent på eftermiddagen fick vi sällskap av Gunnar och Maggan som också ville pröva lyckan idag. Jag drog upp ankaret och rodde in till land och släppte av Janne som skulle köra hemåt och passade också på att tigga till mej en kopp kaffe av Gunnar innan jag tog ett sista pass ensam i båten. Vi fiskade i par jag och Gunnar med båtarna en bit ifrån varann. Då kan man småprata med varann och peppa varandra lite.

 
Hallå Gunnar!! Det vakar! -bakom dej! -Vid sidan av dej och framför!!
Det är lätt att sitta vid sidan av och tro att man är världsmästare. Men Gunnar fick drilla fisk han med.
 
Jag hissade upp ankaret och tänkte att jag driver mot båtplatsen så sakteliga och fiskar av en längre sträcka innan jag slutar för dagen. Då ringer Eddie en av mina söner och vill prata lite allmänt. Efter en stund upptäcker jag att armarna inte räcker till riktigt. Telefon i ena handen, spöt och lite enhandskastande i den andra. Då ser jag att jag är på väg att driva på några stenar vid en udde. Jag säger till Eddie at vi kanske ska ta och avsluta nu, för det börjar bli mycket nu. Haha säger Eddie, tänk om du skulle få napp också! Vi säger hejdå och jag lägger ifrån mej telefonen. En sekund senare smäller det på en fisk som tar lina. Ett par rejäla rusningar senare så tackar jag firren för en god match och släpper hem honom med ett léende. Han fick rätt pojken.
 
Dagens resultat:
En fluga: Hans van Klinken´s Klinkhammer #16
8 regnbågar

 
och Janne tog också ett gäng bågar på några olika flugor.
 
 
Vi hörs.

måndag 3 september 2012

Kräftfiske med Länsstyrelsen.

Jag var uppe vid en av klubbens tre sjöar idag för att hjälpa ett par grabbar från Länsstyrelsen med provfiske efter sjöns lilla bestånd med genuin flodkräfta. En kräfta som är starkt utrotningshotad i Sverige. Syftet är att säkerställa att de överlever i en sjö som inte är smittad med kräftpest. Vi lade ut sammanlagt 50 burar som tas upp i morgon. Förhoppningsvis finns där massor av livliga krabater i burarna. Kräftorna räknas för att avgöra om det är ett livskraftigt och tillräkligt sjävreproducerande bestånd. Vi får se hur det går.
 
Vi hörs.
 
Ps. jag återkommer med Norgeskvaller när jag hunnit gå igenom mina bilder därifrån. (500st ca).