Då var det äntligen dags att komma iväg på lite båtfiske för första gången i år. Gunnar Ågren skulle följa med till husvagnen över helgen för att fiska, han erbjöd sej att ta båten efter sin bil som har "four wheel drive". Vi kom till vagnen så pass vettigt i tid att vi satte båten i sjön på fredagseftermiddagen innan vi skulle käka. Det höll på att sluta galet för vi backade ner båten bredvid bryggan i riktigt torr lös fin sand, gissa om vi höll på att köra fast redigt ordentligt. Det löste sej när jag la min hand på kofferten och knuffade lite...Vi kom iväg efter maten för att pröva lyckan med lite havsöringsfiske, det var bestämt att vi skulle försöka komma ut redan på fredagskvällen eftersom det var fiske som stod på dagordningen hela helgen.Det var inte mycket tid kvar innan det började på att skymma och vi fick fundera på när det skulle vara dags att köra tillbaks igen när det ringer på Gunnars mobil, det var Maggan (Gunnars sambo) som skulle rapportera om hennes äventyr på Rod Stewart´s konsert som hon har varit på. Så medans de pratade med varandra lät Gunnar linan dingla ner i vattnet över relingen under båten med ett "Gnosjödrag" på som han helt plötsligt halvskriker till Maggan att -nu hinner jag fan inte snacka med dej för här hugger det öring på mina grejjer!!
Jaja det är inte storleken som räknas utan antalet....
Gunnar fick en lika bamsig torsk till efter en liten stund (som också fick gå tillbaka) innan vi bestämde att nu får det vara bra för idag.
Lördag Förmiddag så försökte vi ta oss ut en bit ut i Pukavik Mellan Karlshamn och Hanö för att försöka hitta lite större torsk. det var en gropig resa med en liten båt. Gunnar som satt i fören fick en ordentlig rotblöta när jag körde rätt in i en rejäl våg som sköljde ner hela honom så han blev blöt in på kallingarna. Nu var det iallafall inte så kallt att vi behövde vända för det. Efter en stund så njöt vi ändå av fisket.
Vi satt därute hela dan utan ett enda nafsande på våra grejer. Nästan dags att fundera på om vi har krok med oss... nu gör ju inte det så mycket om vi blir utan fisk eftersom vi inte har några problem med vare sej humöret eller varandras eviga gliringar. Nu blev det ingen fisk idag heller, vi bestämde oss för att göra kväll ganska tidigt för min fru inte skulle behöva sitta utan sällskap. Söndag morgon, sista fisket ett par timmar runt Norje gryt för att kolla av om där är nån öring eller gädda hemma. Och det var det ju naturligtvis inte heller. Till slut gav vi upp och resignerade fullständigt. Dags att ta sej mot båtbryggan, först med full fart för att sedan sakta med tilltad motor de sista hundratalet metrarna över endast en halv meter djupt vatten glidande mot bryggan med huvudet fullt med frågor om vad vi inte gjort rätt. Då ropar Gunnar -kolla där! endast ett par meter ifrån oss simmar en fet havsöring på jakt efter ett stimm tobis nästan ända inne vid land mitt på dan i starkt soljus på en halv meters djup i vatten som håller en temp på 11 grader. Jag la ett par snabba kast med fluga på fisken, men den simmade lojt iväg utan att göra en ansats efter mina flugor.
Okej jag vet, jag blev utan fisk igen. Det har Gunnar redan ältat in i skallen på mej. kommer ni ihåg de två jättetorskarna?
Kan ni höra Gunnars ord....-Jag tog två! hur många tog du Uffe?
Ha dé...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar