söndag 9 maj 2010

Klubbsjön fick nästan leverera.

Vi hade en riktigt svettig dag vid klubbstugan idag. De sista takpannorna kom i vattnet där de skulle varaVi lastade i plastbackar totalt sexton pallar med ca 240 kvadratmeter tak som vi sedan bar ner till två båtar som vi för dagen rustade med elmotorer. Vi har valt ut fem platser med hård botten där vi lägger takpannorna som ska ge skydd för kräftynglen som finns i sjön. Detta för att försöka öka överlevnaden för kräftorna.(vi har lastat en del tidigare vid ett arbetsmöte med klubben)

När vi tagit hand om lite drygt hälften av pannorna som var kvar så var det dags att ta en paus och lite mat.
Det kändes rätt bra att få i sej en korvbit och lite kaffe. Det var ju rätt kallt och lite regnigt idag så lite värme gjorde gott för själen. Nu tar vi tag i de sista plastbackarna så vi kan se om vi kan kroka nån fisk idag också.Vi blev fyra som stannade kvar för att testa spöna i eftermiddag, Jag Birger Kent och Jon. Vi delade oss i två båtar som vi nästan alltid använder här eftersom det är väldigt begränsat med "vadbar" botten. Gunnar och Juhani åkte hem. Jag fiskade med Jon medan Kent och Birger delade båt. Birger tjoar över sjön att han fått påslag, sekunden senare grymtar han för då har den klivit av igen. Sen ser jag nåt som verkar en aning suspekt, men det var bara Kent som också ville fånga nåt så han fångade sej själv. Här försöker Birger kroka av. (undrar om Birger ville släppa Kent i sjön? C&R ;)
En stund senare fick jag känna ett par hårda stötar, men det var också allt. Det var ingen fisk som ville kliva på min krok.
Strax därefter såg jag ett vak i ögonvrån men eftersom Jon stod bättre till i båten så sa jag till honom som blixtsnabbt la flugan i vakringen och där satt den som en käftsmäll. En snabb rusning ett hopp och -!!Tjong!!- så var det över... instant catch & release. Det ekade en svordom över sjön.

Nu känns det som att det får vara bra för idag. Vi fiskade nog bara i en dryg timme, men vi var ganska nöjda med dagen. Duktigt trötta med en för min del ganska justerad rygg och ganska kalla så sa vi att det är dags att packa ihop och lämna denna fantastiska vattenpöl.
Ganska okej för att vara en kall regnig söndag...

1 kommentar:

  1. Det var en fin öring som smaka Montana! Men han ska vara glad att han lever!

    SvaraRadera