Vättern levererar landlax januari 2013

Jag åkte med min gode fiskevän Juhani Karpinen till Vättern för en dags "finfiske" efter sjöns silverblanka laxar. När vi sent omsider kom fram så var en värmande brasa redan tänd sen länge av Ulf Gustavsson som var på plats tidigt, tillsammans med ett par grabbar från Borås som också masat sej ur sänghalmen tidigt.

Ulf Gustavsson Mariestad och jag

Vi har aldrig mötts och pratat ansikte mot ansikte förut, men vi har hörts via "sociala medier"(FB). Ulf och jag hade mycket att prata om, speciellt fiske. Men vi hade även tid till fiske och en braslagad middag på plats.

 

Det var ganska bra med folk på klipporna, men det var inte trångt.

En snubbe en bit ifrån får på en fisk som dock inte håller måttet, så den får simma tillbaka igen.

Ulf G har kännt att det nappar, men missat mothugg. Sånt kan vara frustrerande. Juhani har också haft kontakt, men inget fångat.

 

De unga herrarna från Borås spinnfiskade efter laxen, med stor framgång. Först fick en av grabbarna på en skaplig fisk som fick deras håv att haverera i nätet. En stund senare ser jag att deras ena spö niger och ryster duktigt, (ser tungt ut) då föreslår jag för kamraten att han kommer över och lånar min håv som är ganska kraftig med långt skaft och framför allt, helt nät.Tur för honom, laxen vägde om jag minns rätt 8,7 kilo. Skönt att veta att fisken är på plats idag. Jag höll på att säga till dom att ha håven hos er istället, det är ju bara ni som tar fisk ändå...

 

Jag känner ingenting, och timmarna går. Nu har grannarna precis landat sin totalt fjärde lax som håller måttet. Jag har fullt upp med att inte tappa modet, jo det kan faktiskt överge en fiskare. När jag plötsligt känner ett nafsande, och ett till. Snabbt mothugg! Och, ja! Krokad fisk. När jag vänder mej om för att ta håven så ser jag att den ligger en bit ifrån mej, och jag står och fightas med en skaplig fisk i en liten skreva mellan vassa klippor. Hmmmm, hur gör jag nu? Den har redan rusat farligt nära de vassa stenarna en gång, det är bara ett ögonblicks verk för att flätlinan ska skavas av mot en vass sten. Det löser sej ganska fort, en av Boråsarna kommer till min undsättning och frågar om han kan hjälpa mej. -Absolut får du det, svarar jag. Jag behöver inte säga nåt om hur jag vill att han "nätar" min fisk. Lugnt och fint, utan panik väntar han in min fisk och sänker nätet i vattnet och lyfter som han aldrig gjort annat. Tack för hjälpen!

 

Det var i sista momangen, klockan går och snart mörknar det. En fin och blank lax som väger ca 4,7 kilo får följa med hem, såklart!

 

Ulf Gustavsson gör detsamma som så många andra av oss gjort före honom. Tar i för kung och fosterland vid ett kast och linan ryker av. Där for flötet all världens väg. Ja, ja. Det var ändå snart dags att packa ihop och fara hemåt. Det var en trevlig bekantskap Ulf. Vi ses.

 

Jag och Juhani gör detsamma bara en stund senare. Detta var en bra avslutning på jul ledigheten.

 

Vi hörs.

Vildsvins borst eller boar bristles. Färga

Jag tänker visa hur jag gör iordning ett helt vildsvins skinn till färdigt flugbindnings material. Det är ju själva borsten och underullen vi använder när vi ska binda flugor. här är några exempel på flugor som jag bundit med boar bristles eller vildsvinsborst.

Piglet Shrimp Davie McPhail style och min Peacock piglet

Själva knäppandet och slakten av vildsvinet överlåter jag till en god vän som är jägare. Jag har fått hem ett helt skinn som ser ut så här. Känsliga personer kan ju sluta läsa här....

Vildsvin (sus scrofa)

Ni andra ska få se hur jag gör. Det är ganska mycket arbete och en hel del olika moment man bör göra för att få ett bra resultat.

Den bästa biten sitter ofta från raggen i nacken och ner över vildsvinets skinkor. 

Jag vill helst finna borst som är mörka i stammen och ljusare ut i spetsarna som ska vara lite kluvna. Det är upp till var och en att kika på sitt skinn efter de bästa delarna.

Jag skär först ut remsor av skinnet cirka tio centimeter breda. Jag är noga med att raggen inte delas i mitten på längden.

Använd en vass kniv och skär alltid på skinnsidan så slipper du skära av en massa borst/päls i onödan.

Nästa moment är lite kladdigt och kan verka lite äckligt för den som är lite "krackelmagad". Man måste skära och skrapa bort allt fett på skinnsidan, annars blir inte slutresultatet roligt att handskas med.

Så här ska det se ut när du är färdig

 

När jag har gjort färdigt de skinnbitar jag ska ta vara på så ska de rengöras ordentligt, de brukar nämligen vara ganska fulla med grus, jord och barr. Jag spolar först av skinnet med ljummet vatten, sen champonerar jag med nåt champ
o eller liknande som luktar lite gott. och gnuggar ordentligt.

Skölj rent i en spann eller liknande, så att grus och liknande kan falla ur skinnets underull som är ganska kraftigt.

Nu brukar jag spänna upp skinnet på en ställning som jag tillverkat av 6 brädor. 2 ben och 4 tvärslåar. Jag fäster skinnet med hjälp av en häftpistol.

När detta är gjort så har jag ett moment kvar innan jag kan ta igen mej, nämligen Formalin eller Formaldehyd.

Detta penslar jag skinnsidan med för att förhindra att skinnet ska börja ruttna och lukta nåt alldeles förfärligt. OBSERVERA! att Formalin är giftigt och ska endast påföras skinnet i väl ventilerat utrymme eller allra helst utomhus! Jag låter det stå utomhus nåt dygn under tak innan jag tar in hela ställningen i garaget där det får stå och torka i ca en vecka innan jag gör nåt mer med skinnet.

När skinnet är torrt så har det mörknat en aning och blivit styvt som papp. (notera att där finns lite fettrester kvar, de tar vi hand om lite senare)

Nu kan man dela skinnet genom att skära med en vass kniv på skinnsidan. 

När jag har skurit och delat hela skinnet så tvättar jag bitarna ordentligt en gång till i hett vatten och diskmedel för att avlägsna så mycket fett som möjligt från skinnet och borsten.

Färga:

Så här gjorde jag:

En glas cylinder med ca 8 deciliter vatten på spisen full värme tillsätt ca 1 matsked salt

 Vid ca 60 grader Celsius tillsätter jag i det här fallet ca 1/2 tesked färgpulver Fiery Brown

Lägger i bitarna jag ska färga (olika tid för olika färger och nyanser) tillsätter ca 1/2 deciliter ättiksprit för att fixera färgen

När jag tycker att bitarna fått rätt färg så tar jag upp dom och lägger de i kallt vatten och sköljer väl flera gånger. Låt bitarna torka väl på tidningspapper nåt eller några dygn innan du packar ner dom.

Här kan du se några bitar av mitt färgade material:

Yellow

Sunburst

Fiery Brown

Orange

Red

Olive

Blue

Highland Green

Purple

Black

Jag har även en del borst färgade i lite mjukare färger, till exempel sand, ginger, coral och dun. Borst som blir fina som antenner/känselspröt till räkor.

De varierar oerhört i längd och grovlek. Underullen blir ju också användbart, som riktigt fin dubbing.

Jag har ett begränsat överskott med vilsvins borst som jag kan sälja. Skicka ett mejl vid intresse!

Till uffe.brandin@telia.com

Vi hörs.

Fiskesäsongen är över i våra klubbsjöar för i år

Iskalla båtar

Vi bestämde tidigare i veckan att båtarna skulle upp idag. Med facit i hand så kan man inte annat än konstatera att det var inte en dag för tidigt. Båtarna var fastfrusna med några centimeter is runt om, nån  dag till i kylan skulle kunnat betyda stora problem att få loss dom ur vattnet. Isen har lagt sej fort i år. Vi blev så överrumplade att ett par av oss hade tagit spöna med oss för att försöka ta en sista fisk INNAN isen lägger sej, men de kom som sagt inte till användning idag.

Jonas Karlsson, Izedor Andersson, Patrik Wackhammar, Tony Sjöblom och Jag

Vi drog upp båtarna ur isen och vände dom upp och ner över några syllar, medans en båt fick bli liggandes på en brygga om kylan inte skulle hålla i sej och isen går upp igen, då blir det ganska enkelt att lägga ner en båt i vattnet för den som skulle vilja fiska på nytt.

Båtar i vintervila

För min egen del känns det ändå som att vintern är här och detta fisket får vara tills dess att våren infinner sej. Säsongen 2012 har varit kall lång och riktigt fin, med bra fiske och fina dagar.

 

Nu kan jag koncentrera mej på lite landlaxfiske och flugbindning/spöbyggnad i vinter.

 

Vi hörs.