söndag 13 mars 2011

Varning för Pattefisken

Jag hade några lediga timmar över som jag ägnade åt lite flugbindning och fotografering. Resultatet kan du se på bilden.
Så här kan det gå om fisken käkar för ensidig kost. I det här fallet skulle man kunna tro att det rör sej om Pattegris frosseri.

Vi hörs.

lördag 12 mars 2011

Färga svart "äkta Amerikanskt"

Det är inte svårt att färga rävsvans eller annan päls heller för den delen så att resultatet blir riktigt kolsvart. Man måste bara ge det lite tid. Så här gjorde jag efter att jag fick lite kött på benen av en "gentleman" som går under namnet Coach på Edgeflyfishings Forum, Edgeforum.

Jag delade en normal rävsvans i tre lika långa delar, för att de skulle vara hanterbara. Rävsvansen hade redan innan färgning genomgått en konservering med Formalin. Det kan du läsa här.
Steg 1:
Jag använder en 1 liters värmetålig bägare (cylinder)
som jag fyller med 8 deciliter vatten
Glöm inte att det behövs lite plats till materialet.
värm till ca 60 grader och lös upp en tesked grovsalt
(det går lika bra med vanligt bordssalt)

Steg 2:
Jag började med två kryddmått svart pulver som jag löste upp i vattnet och rörde om ordentligt.
2 kryddmått svart

Äkta Amerikanskt svart






















Steg 3:
Jag tillsatte knappt 1/2 deciliter 24%  Ättika (motsvarar  1 deciliter 12% Ättiksprit)
Ättika
Kolla temperaturen så den inte sticker iväg för mycket över 60 grader för då riskerar du att förstöra pälsen som blir småkrusig och spröd.

Steg 4:
Lägg i rävsvansen eller det du ska färga.
Svart färgbad
Steg 5:
Nu får du ha tålamod. Jag lät bägaren stå på den avstängda spisen ca fyra-fem timmar där jag ibland gick förbi och satte på plattan en liten stund, så jag kunde hålla upp tempen runt ca 60 grader så ofta jag hann. Jag rörde om i kannan med jämna mellanrum så färgen fick fördela sej överallt i materialet.

Nu tror jag att färgningen är klar, så glad i hågen tar jag upp en bit skinn och kan notera att badet har tappat färgen helt och har knappt något färgpigment kvar.
Jag sköljer ur bitarna som ser riktigt svarta ut i kallt vatten. Därefter torkar jag en pälsbit mellan tidningspapper för att sedan blåsa den helt torr med en hårfön. Nu kan jag se att resultatet inte är vad jag hoppats på. Biten blev brunsvart.

Biten till höger är inte färdigfärgad

Steg 6:
Jag blandar en ny omgång färg enligt samma recept som ovan och lägger tillbaka bitarna som får ligga i färgbadet till dagen efter.
Jag använder en rostfri sked och termometern som "tyngd" för att hålla pälsen under ytan i färgbadet.Efter en natt i färgbadet så ser det annorlunda ut i glaskannan. Färgbadet är inte helt urlakat.
Det känns lite mer lovande, då kan man misstänka att pälsen är färgmättad nu, Jag bestämmer mej ändå för att värma upp och låta det stå i ytterligare nån timme innan jag tar ur bitarna och sköljer de noga i kallt vatten.
Kallt vattenbad
Steg 7:
Det är en god idé att behandla pälsbitarna med lite hårbalsam som gör att de blir väldigt fina när de torkats och kammats ordentligt.
Gnid försiktigt in ganska rikligt med hårbalsam som på bilden ock låt det verka ca tio minuter innan du sköljer ur det i mycket kallt vatten.

Steg 8:
Lägg bitarna på en gammal dagstidning och täck över med en till och låt tidningarna suga ur det mesta av vattnet ur pälsen. Sen kan du välja själv om pälsen ska lufttorka eller om du har lite bråttom så ta hårfönen till hjälp

Steg 9:
Jag brukar borsta päls med en samma sorts karda vi använder för att borsta pälsen på våra hundar, den gör att pälsen blir fantastiskt fin. Spara gärna på underullen du borstar ur, för den blir riktigt bra dubbingmaterial.
Laxtrio
Nu återstår bara att du binder nåt läckert med ditt egna material. Tillfredsställelsen blir inte mindre av att du fångar en fin fisk på dina egna grejer.

Lycka till!


Vi hörs.

torsdag 3 mars 2011

Nä, nu räcker det !

Jag är vårtrött, så jävla trött på den här förbaskade kung Bore som inte släpper taget om vintern. Jag vill komma ut och fiska efter havsöring på kusten. Målet är Österlen (Prästens Badkar eller Kivik) så fort väder och vind ligger någorlunda inom de rätta parametrarna. Kraven blir bara lägre och lägre för var dag som går dock. Nu undrar jag om det är nån som läser här som kanske har koll på om isen ligger inne vid land, eller om det går att komma till och veva en lina i vattnet? Vi är några som talat om att kanske ta oss söderut i helgen om det blir som vi vill. Du kan väl skriva en kommentar om du vet !!! Det kanske rent av hinner bli 1:e april och västkust innan vintern släpper taget om oss helt.
U Brandin
Fotografering.
Jag har avslutat en Fotokurs som jag deltagit i några veckor nu. Det var riktigt intressant att lära sej om kamerans funktioner och vad bokstäverna på "ratten" faktiskt betyder, och vad de har för funktion framför allt. Jag hoppas att det kommer att avspeglas här i min lilla fiskevärld på nätet. Vi testade att ta bilder på flugor i studio med hjälp av lampor och olika bakgrunder, jag testade också några olika objektiv och mellanringar. Resultaten blev ju häpnadsväckande bra trots att min kamera inte är av nån riktig proffskvalitet. Ett litet aber bara som infinner sej är det faktum att om du tar en bild på en liten, men välbunden fluga så upptäcker du alla fel och brister på den när du drar upp bilden på till exempel en datorskärm. kolla här så fattar man vad jag menar.

Cdc mot ljus bakgrund



Cdc mot mörk bakgrund














Jag kommer väl antagligen att avsluta huvuden på småflugor med lupp efter att ha sett hur väl man ser att krokögat är täckt av lim och cdc.
Vi avslutade fotokursen på det enda sättet som anstår en riktig flugfiskare, jag tog på "uniformen" till de andra kursdeltagarnas stora glädje. Jon Erlandsson som också var med på kursen såg inte det konstiga i detta. De övriga kursdeltagarna hade nog ganska kul åt oss "Fiskenördar" Men faktum är att vi hade också riktigt  kul när vi tog Studiobilder med jacka och väst på. Lite annorlunda faktiskt med bilder som saknar träd eller vatten som bakgrund.
 Nu blev ju inte fiskeabstinensen mindre heller.


En man som heter John som såg min bindbeskrivning där jag beskriver hur man binder Pattegrisen  frågade mej om jag tycker det är okej att använda substitut till att binda smånassar. Jag tycker nog att Mårten Öland och Claus Eriksen har valt den ultimata fjädern till sin fluga. Här visar jag två av de vanligaste alternativen till speyfjädern som är originalet. Jag tror nog att bilden talar för sej själv, men det är naturligtvis upp till var och en om man vill binda varianter av ett original.

Pattegris fjädrar

Nu ska jag sätta mej ner och längta ännu mer tills isen släpper...

Vi hörs.